Tillsvidareavtal el — den dyrare fällan att undvika

Tillsvidareavtal — även kallat anvisningsavtal eller standardavtal — är 2026 fortfarande den dyraste elavtalsformen på den svenska marknaden, och samtidigt den som flest hushåll passivt sitter fast i. Konsumentverkets enkätundersökning från oktober 2025 visade att över 380 000 svenska hushåll fortfarande hade tillsvidareavtal, trots att de i genomsnitt betalade 4 200 kronor mer per år än de som tecknat konkurrensutsatta avtal. Den här guiden förklarar hur fällan fungerar, varför så många hamnar där, och hur du tar dig ur den på 5 minuter.

Vad ett tillsvidareavtal faktiskt är

Tillsvidareavtal är det avtal du automatiskt får om du inte aktivt valt något annat. Det inträffar i tre situationer:

• Du flyttar in i en ny bostad och inte tecknar elavtal innan flyttdatum
• Ditt befintliga elhandelsbolag går i konkurs och elnätsbolaget övertar med standardavtal
• Ditt avtal löper ut och du missar uppsägningstiden — vissa elbolag övergår automatiskt till tillsvidare-tariff

Modellen är reglerad i ellagen § 8: det lokala elnätsbolaget måste alltid leverera el till ditt hushåll, även utan aktivt avtal, så att du inte blir utan ström. Priset är dock typiskt 30–50 procent högre än konkurrenskraftiga avtal — det är medvetet utformat så för att uppmuntra konsumenter att aktivt välja leverantör.

Varför priset är så högt

Tre strukturella skäl:

1. Det är inte en konkurrensutsatt produkt. Du har inte handlat upp tillsvidareavtalet i konkurrens — du fick det per default. Elhandelsbolaget har inget incitament att hålla priset lågt eftersom du inte gjort ett medvetet val.

2. Det innehåller riskpåslag för inkassoärenden. Tillsvidare-kunder är statistiskt mer benägna att hamna i betalningsanmärkningar eftersom de inte aktivt valt leverantör. Bolaget tar betalt för den ökade risken.

3. Det subventionerar konkurrensutsatta avtal. Bolagens marginal på tillsvidareavtal hjälper finansiera attraktiva erbjudanden till nya kunder. För de stora aktörerna (Vattenfall, E.ON, Fortum) utgör tillsvidare-segmentet en betydande del av total intjäning.

Tabell: kostnadsskillnaden i konkreta siffror

Tabellen visar vad du som villakund i SE3 betalar enligt avtalstyp under 2025/2026, vid 8 000 kWh årsförbrukning, exklusive elnätsavgift.

Notera: skillnaden mellan tillsvidare och konkurrensutsatta avtal har varit relativt konstant över tid — historiskt 3 000–5 000 kr/år för standardvilla. Det är en stor summa pengar som "läcker" från passiva konsumenter.

Hur du upptäcker att du har tillsvidareavtal

Tre tecken på att du fastnat i tillsvidare-fällan:

1. Avtalsnamnet på fakturan. Tillsvidareavtal kallas ofta "Tillsvidare", "Anvisning", "Standard" eller "Spotpris+" på fakturan. Sök efter ordet i avtalsraden.

2. Påslaget är högt. Tillsvidareavtal har typiskt påslag på 12–25 öre/kWh. Konkurrensutsatta avtal ligger 2–8 öre/kWh. Om ditt påslag är över 10 öre — sannolikt tillsvidare.

3. Saknas avtalsdatum eller bindningstid. Ett konkurrensutsatt avtal har alltid ett tydligt startdatum och eventuell bindningstid. Tillsvidareavtal har bara "Avtalet löper tills uppsägning" utan datum.

Vilka grupper fastnar oftast i tillsvidare-fällan

Konsumentverkets profilering av tillsvidare-kunder visar tydliga mönster:

Äldre konsumenter — pensionärer som flyttat in i sina hus före elmarknadens avreglering 1996 har ofta aldrig aktivt valt elhandelsbolag. De fortsätter med samma leverantör som elnätet använder, ovetande om att de betalar tillsvidare-tariff.

Nyflyttade som missar uppsägningstid — efter en flytt prioriteras inte elavtal i flyttkaoset. Vid första räkningen några månader senare upptäcker man att tillsvidare-prisen är hög, men då har man redan betalat extra under flera månader.

Konsumenter med lågt elintresse — vissa hushåll uppfattar elavtal som komplicerat och prioriterar inte att byta. Den passiva inställningen kostar dem typiskt 30 000–50 000 kronor över ett decennium.

Mindre företag och föreningar — soloentreprenörer och småföreningar fastnar ofta i tillsvidare för sin verksamhetsel eftersom det inte finns någon dedikerad person som ansvarar för avtalshantering.

För alla dessa grupper är vinningen av byte mycket stor relativt insatsen. En 5-minuters webbsökning kan spara 4 000 kronor det första året och tiotusentals över ett decennium.

Konkurrensverket och tillsynen

Konkurrensverket har sedan 2018 granskat tillsvidareavtalsmarknaden och pekat på flera problem. De största aktörerna har ifrågasatts för:

• Höga prispåslag utan tydlig motivering
• Bristande information om billigare alternativ till befintliga kunder
• Komplicerade övergångar för konsumenter som vill byta avtalsform inom samma bolag

Resultatet av tillsynen är att Energimarknadsinspektionen sedan 2023 kräver att alla elhandelsbolag ska informera tillsvidare-kunder årligen om billigare alternativ. Brevet eller mailet kallas "elavtalsmeddelande" och ska skickas en gång om året. Många konsumenter slänger dock brevet utan att läsa — den passiva fällan består.

Hur du byter — steg för steg

Att byta från tillsvidareavtal till konkurrensutsatt avtal tar 5–10 minuter och är gratis. Du behöver inte säga upp tillsvidareavtalet själv — det sker automatiskt.

Steg för steg:

1. Jämför påslag och månadsavgift på minst tre elhandelsbolags webbplatser. Titta på totalkostnad för din faktiska årsförbrukning, inte bara öre/kWh-priset.

2. Välj avtalstyp. För de flesta hushåll: rörligt utan bindningstid hos en lågpris-aktör (Tibber, Cheap Energy, Greenely). För dig med flexibilitet: timpris. För riskaverta: fast 12 månader.

3. Teckna online. Du anger din anläggnings-id (står på din befintliga elfaktura) och personnummer. Tar typiskt 5 minuter.

4. Avvakta avtalsbyte. Det nya elbolaget meddelar ditt elnätsbolag och ditt gamla bolag. Bytet sker normalt vid kommande månadsskifte, vilket innebär 1–4 veckors väntetid.

5. Verifiera bytet på nästa faktura. Kontrollera att den nya leverantören står som elhandelsbolag och att påslaget matchar vad du tecknat.

Vanliga fällor att undvika vid byte

Tre saker att se upp för:

1. Lock-priser första månaden. Vissa elbolag erbjuder 0 öre/kWh i påslag första månaden för att locka kunder, sedan höjer de till 8–12 öre. Läs alltid villkoren bortom kampanjperioden.

2. Bindningstid på rörligt avtal. Sällsynt 2026 men finns hos vissa lokala bolag. Rörligt utan bindningstid är standard. Om du ser bindningstid över 3 månader på rörligt — välj annat.

3. Hög månadsavgift kompenserar lågt påslag. Tibber har 39 kr/mån + 2 öre/kWh. Cheap Energy har 0 kr/mån + 6 öre/kWh. Ekonomiskt jämnar de ut sig vid 8 000 kWh, men för mindre hushåll (under 5 000 kWh) blir Cheap Energy billigare.